Som vanligt när vi ska åka med färjan så gäller det att planera i förväg. Jag har av princip alltid med mig matsäck för överresan. Chiabata inhandlas osv. ICA-Maxis Chiabata tycker jag börjar bli tveksamma. Snart är den som en helt ordinär lågbudgetfralla. Kasst!
Längs med Nynäsvägen fortgår vägarbetena som ska göra resan mellan Nynäs och Stockholm till rena drömmen mot vad det varit genom åren. Med tanke på hur hårt belastad den vägen alltid varit så är det väl på tiden att man gör något så här radikalt åt vägen. Så tack för det! Man slipper den där skumpande känslan när vägen slingrar än hit och än dit.
I Stockholm kom vi lite fel och mina kartor räckte inte till så vi fick stanna till vid en bensinmack för att få vägvisning till hotellet. Jag hörde en gotländsk stämma och en av de anställda var tydligen en export till huvudstaden. Så kom vi till hotellet.
Armani hotell kommer aldrig att hamna på min topplista över hotell i Stockholm. Inredningen är ca 20 år gammal och det syntes och kändes på flera sätt att många människor passerat genom dessa år. Jag tror det är dags för en ny renovering snart, mycket snart. Men det är lite av charmen när man bokar via Coophotellpremie att det blir lite olika typer av hotell.
Hotellet utbud av mat och kaffe, speciellt kaffet, var inte kul. Varför i hela friden måste man plåga sina gäster med detta unkna pulverkaffe?
Dessutom undrar jag varför hotellens hårfön alltid sitter fast med en elsladd i väggen med en allt för kort sladd och numera med en knapp som måste hållas intryckt för att den ska blåsa varmluft. Vad är argumentet till detta? Jag brukar ta med mig egen hårfön för att verkligen kunna nå till spegeln. Dessutom tycker jag det är fruktansvärt irriterande att inte kunde vrida och vända på fönen som man behöver göra för att få till frisyren, eftersom man också ska håller knappen intryckt. Detta kan inte vara en energispartanke eftersom jag vid flera tillfällen kommit tillbaka till rummet efter flera timmar och då har städpersonalen lämnat lampor tända.
En annan sak som jag reagerade på var att man infört ett system som går ut på att man inte kan betala med kontanter när man ska åka med kollektivtrafiken. Jag förstår mycket väl varför. Det är en säkerhetsåtgärd för chaufförer som dagligen levt med en risk för överfall och rån. Men… Det medförde att vi inte kunde ta bussen som hade en hållplats precis utanför hotellet utan fick gå till tvärbanan där de kunde låta oss lösa in en biljett till Gullmarsplan. På Gullmarsplan blev vi introducerade till det nya betalsystemet som kallas SL Access. En kanonidé.
Men de borde snabba på med att bygga ut dessa betalautomater på alla hotell så man kan utnyttja den fullt ut. Det är inte gratis att åka med kollektivtrafiken i Stockholm och jag vill spara in varje liten slant jag kan. Till Gullmarsplan kostade det 40 kronor per person. Och sen skulle vi betala för Access-kortet. Det kostar idag 100 kronor för 24 timmar och 200 kronor för 72 timmar. Helt okey pris. Men eftersom vi inte kunde lösa biljett direkt vid hotellet så kostade vårt resande 140 kronor per person. Inte bra! Jag hoppas detta system kommer att utvecklas och bli mer smidigt, även för oss gotlänningar som kommer med färjan och har kort tid innan pendeln går mot Stockholm.
Nordiska museet hade en utställning om Tvättstugans alla lappar. Ja inte samer utan papperslappar med olika mindre glada anteckningar och förmaningar till grannar som inte sköter sig på den kollektiva ytan. Den utställningen framkallade minst tre gäspningar. boooring!
Dessutom blir jag tvärilsken när de tar betalt för att man ska gå på toaletten. Det kan knappast vara för att förhindra att hemlösa/missbrukare ska använda den. Dessutom hade de även vid garderoben på källarplan toaletter som var gratis! Vad var logiken med detta? Jag antar att museet ändå har städpersonal som kommer att sköta om toaletten oavsett om det betalas eller ej. Är detta ett sätt att ”smyghöja” entréavgiften? Det gjorde mig så irriterad så vi struntade i att äta i deras restaurang som vi tänkt. Så där missade de den inkomsten också.
Det blev lunchbuffé vid Sturegallerian i stället. Sen vandrade vi runt lite. Bland annat besökte vi Musikmuséet. Men ett besök på Sturekatten bara måste man ta med oinvigda till. Det är som om klockan stannat där inne. En overklig verklighet. Man vet inte riktigt i vilken tidsepok man hamnat i men man vet att man befinner sig i en förgången tid. Jag bara älskar Sturekatten.
Ming Palace är ett annat besök som inte blev en besvikelse. Ja, ja, jag är förutsägbar och väljer som oftast 3 eller 4 små rätter. Men det är ju så gott! En restaurang med en mycket trevlig personal. En sak jag funderar på är varför alla Kinarestauranger i Sverige har samma typ av inredning. Man ser och känner att möblerna verkligen funnits i snart 30 år. Är det inte dags för våra Kinarestaurang-ägare att uppgradera sina restauranger. Det måste inte se ut som på slutet av 1970-talet med rejält slitna möbler för att vi ska få den rätta känslan.
Hemresedagen skulle vi till en djuraffär och till IKEA. Zoo-butiken var en besvikelse sen vi for till IKEA vilket aldrig gjort mig besviken. Vi tog en snabbfika innan vi tog rulltrappan uppåt i mammons tempel. Jag är en ”dålig” konsument men varje gång jag besöker IKEA önskar jag att jag hade en större budget. Samtidigt undrar jag vad jag skulle gjort med alla produkter som jag inte köper men som jag jag får för mig att jag gärna skulle velat köpa. Tur man har sina begränsningar.
Hemresan hade vi tänkt ta via gamla Södertäljevägen men vägarbeten gjorde det omöjligt. I stället tog vi vägen över Tumba mot Nynäs. Det är inte ofta man är i Nynäs medan affärerna är öppna. Eftersom vi hade många timmar kvar tills färjan skulle gå så gick vi runt och tittade lite. Jag blir aldrig riktigt klok på Nynäshamn. Förstår inte gatustrukturen men de har mycket små affärer. En sak som jag undrar över är varför de har tre korvmojar men ingen stor Hamburgerkedja. Är det ett medvetet agerande från affärsmännin och invånarna i Nynäshamn att de vill ha sin småskalighet? Inte helt fel.
Färjan över gick smärtfritt fast jag saknade min filt
2 kommentarer:
Skojigt med lite VDN-fakta från Stockholm :)
Gatustrukturen i Nynäshamn beror förmodligen på att alla nynäshamnare promenerar. Tror de promenerar mest av alla i Sverige eller i norra Europa eller...ja, du förstår.
"Sunk-hotellet" vi bodde på hette inte Armani, utan Amani, och ingenting annat!
Rekommenderas alltså inte!
Skicka en kommentar