Bröllopsyra…

Sverige rustar till bröllop… det anses vara varje mans och kvinnas angelägenhet… och visst... sett ur ett reklam och turistperspektiv så smäller Kronprinsessans bröllop högre än Parken Zoo i Eskilstuna, rea på Åhléns eller en heldag på IKEA… men jag är inte så angelägen att jag behöver läsa om eventuella “otrohetsaffärer”, “hemligheter”, “kungens tyckande” eller “snart kommer barn”…

Jag förstår faktiskt inte hur man kan välja att skriva om skvaller och skapa artiklar som är rena fablerna… man klipper och klistrar av nästan ingenting… fasen de där s.k. journalisterna kan verkligen “koka soppa på en spik”. För jag tror helt ärligt inte på att personerna på Skvallerpressen är dem någon ur den kungliga familjen vänder sig till för att “tala ut”… Tänk att det var just detta som de tog studielån och pluggade i flera år för att skriva om!

Jag zappade runt på TV nu i förmiddags och hamnade på en kanal som sänder en TV-serie som gått i minst 20 års tid… då tänkte jag att det är samma sak med kungareportagen i skvallerpressen som i TV-såpor… det är som skåpmat som man försöker laga till festmat av…

Jag har dock ett lite kul minne från 1976 års stora bröllop mellan Kungen och Silvia. Jag arbetade på ett Badpensionat i Ljugarn som “ekonomibiträde”, dvs jag städade och diskade. Helt okey för mig eftersom jag gillar att organisera. På bröllopsdagen hade jag arbetspasset 07:00 till 16:00. Sen skulle jag gå på ledighet vilket jag såg fram emot.

Jag skulle sköta disken den dagen. Ägarinnan hade annonserat att hon skulle stänga restaurangen klockan 11:30 för att hennes väninnor skulle komma och se på Kungabrölloppet på pensionatets televisionsapparat.

Jag skrattade i smyg över dessa tanter som ville leka “fina överklassdamer”. Dörren låstes och “damerna” kom i sina chiffongklänningar och sommarhattar, tom en rikskändis skulle närvara jomänn... Deras samtal var… ja, en aning löjeväckande. Men det var deras grej så okey… Själv väntade jag på klockan 16:00… Då kom värdinnan ut i köket och sa att all personal skulle komma till TV-rummet.

Tanken var den, enligt henne, att vi skulle stå bakom som i ring runt “damerna” och se på kungabröllopen. Jag antar att vi skulle se det hela som en gudabenådad ynnest. Fast okey, jag kan gärna glo på TV på betald arbetstid om nu arbetsgivaren tyckte det. Så jag satte mig i en av korgstolarna. Men då reagerade arbetsgivaren, mycket negativt kan jag berätta,  för hon hade inte tänkt att de anställda skulle sitta!!!… Men då var det några av väninnorna som bedyrade att “det inte gjorde något“ varpå allt lugnade ner sig och TV-showen kunde börja…

Nåväl jag såg på kungabröllopet som varade till just 16:00. “Damerna” satt och sörplade sig “rödrosiga” och “icke i körbart skick” s.a.s på nån slibbrig likör medan de kommenterade alla kungligheter och deras kläder osv, osv. Det var som om de var småtjejer som lekte med dockor, Fulla småtjejer…

Nåväl klockan blev slutligen 16:00 och alla skingrades… men se då menade arbetsgivaren att jag skulle JOBBA IGEN de fyra timmarna!!!!! Jag protesterade bestämt. Sen gick jag på ledighet.

När jag kom tillbaka några dagar senare så skulle hon förmodligen straffa mig. Hon valde ut den hemskaste arbetsuppgift hon kunde tänka sig, notera: som HON kunde tänka sig, inte jag. Hon ville att jag skulle skura i alla skåp och rengöra duscharna i källaren som inte städats på hela sommaren. De var rejält skitiga och jag var hellycklig. Flera timmars röj och skurande helt utan inblandning från någon annan. För mig är detta en slags underhållning, precis som att stryka, diska etc så får man fri tid i hjärnan då. Jag skrubbade och nynnade glatt. De som känner mig väl vet att jag tycker det är rätt skoj att röja ur och storstäda, ett arv från min mor kan tänka…

Nåväl, min tid på Badpensionatet fick ett abrupt slut den sommaren… av uppenbara skäl... det slutade med ett högmullrande gräl där jag bland annat informerade ägarinnan/arbetsgivaren om att vi levde i 1976 och inte 1876… hon hotade med att svartlista mig på hela ön… ja, jösses… jag skrattar än idag vid tanken på hennes pompösa uppfattning om sig själv… men Kungabröllopet såg jag då…

och Kungligt bröllop får jag väl se i år också… I år ska jag också arbeta kväll. Eftersom det är helg så ska vi ha “gemensam måltid”. Flera av hyresgästerna har haft önskemål om “Korv i ugn och potatismos” så jag sa att det kan jag göra då den 19:e utan tanke på kungligt bröllop… sen när jag kom på vad det var för dag tänkte jag att vi kanske skulle ha lite festligare meny men sen bestämde jag mig för att vi är Folkhemmet och hyresgästerna kommer att smaska i sig glatt av det de önskat… fast förstås… en kollega hittade en uppgraderad variant som jag tänker göra… men till aftonens fika blir det tårta för… är det kungligt bröllop så är det…

Vad gör vi på vintern… eller hur gick det med “utöka säsongen”?

Jag fick Gotlands guiden i brevlådan här om dagen… Alltid lika kul. Varför vet jag inte eftersom jag inte är turist, men kul är det. En sak har jag funderat på de här dagarna och det är varför man inte har någon turistguide för de turister som är på ön före midsommar och efter medeltidsveckan? Då är inte alla de här restaurangerna, affärerna, kaféerna osv öppna… Kanske man behöver utvidga informationen en aning?

En sak har jag konstaterat på resor jag gjort i Sverige, Danmark och Norge och det är att Gotland ligger långt fram när det gäller att marknadsföra lokala matproducenter. Dessutom finns mycket av sådana varor tillgängliga på flera håll på ön. Ganska enkelt att få fatt på helt enkelt.

Jag brukar alltid ha med mig Gotlands guiden om/när jag reser till fastlandet och den finns tillgänglig. Jag har till och med lämnat ett ex längs upp i Nordnorges Lofoten, där vi bodde förra sommaren. Kanske kommer det någon turist dit och läser om Gotland och blir dundersugen…? Ja, jag brukar lämna tidskriften i foajén på hotell och kaféer. Brukar faktisk ha en packe med mig i bagaget. Just därför skulle det behövas en guide till mellansäsongen och kanske även lågsäsongen.

p.s. … det finns en TV-version av gotlandsguiden också med historiska föreläsningar

Bornholm – Dag 6

Vi vaknade ganska tidigt. Det kvittrade glatt utanför fönstret. Jag låg och studerade rummet vi hyrt. Äpplerum B&B är inrymt i ett gammalt hus där alla möbler är gamla och som hörde till gårdens tidigare ägare. Det ger rummet en känsla av att man är “hemma hos farmor på landet”. Sängen var ingen superhit, kanske är den lika gammal den? Jag gillade dock atmosfären i rummet. Frukost fick alla gäster i samlad trupp klockan 8:00. Värdinnan serverade bland annat smakprover från lokala producenter, Lammkorv m.m.

Efter att vi blivit mätta och fått packat in alla grejer i bilen så var vi på väg igen. Idag skulle vi åka till Ölands Djurpark och sen åka längs den södra delen av ön. Ingen av oss hade besökt ön tidigare på allvar. Endast små korta besök.

Direkt när vi svängde ut på stora vägen kom vi till Borholm slottsruin. Vi ville inte gå in så vi valde att fika vid restaurangen i stället. Gott kaffe.

Sedan åkte vi in till Borgholm, en stad man ofta hör om under sommaren. Det kändes hur “dött” som helst. Lite folk som skramlade runt och satt på bänkar men nån större aktivitet var inte att se. Efter en megagäspning så rullade vi vidare.

Eftersom sambo är så glad i djur så var Ölands Djurpark ett givet besöksmål. När vi kom fram fick jag de första varningssignalerna. Gräsliga stora (plast/cement/?)djur överallt, tom en mammut!!! Eftersom det var en blandning mellan djurpark och nöjesfält var jag misstänksam redan innan och när vi kom fram till entrén så drog jag i min mentala handbroms. Det kändes inte bra. När vi skulle betala 300 spänn !!!!!!! för vad? “ja, vi fick ju åka på alla attraktioner hur mycket som helst…” då sa vi nej. Vi avstod helt enkelt.

Man kan ju undra om de håller några “gulliga djur” som gisslan för att locka in barnfamiljer och sen är det egentligen endast karuseller och annat skräp de har att erbjuda. Det här kändes som skräp-turism och absolut inget för mig/oss. Tacka vet jag Knuthenborg Safaripark i Danmark där de har djuren för deras egen skull. De ingår i ett projekt för att bevara och avla på utrotningshotade djur.

Vi tog västra kustvägen nedåt. Landskapet kändes platt och igenvuxet.

Jag hade mycket svårt för att se något särskilt med det, ingen wow-känsla endast “okey, så ser det ut här…”. Men en sak är säker, Ölandsbron är vacker! Vi åt lunch i Mörbylånga och tuffades sen vidare mot Ottenby fyr och fågelstation. På vägen ner stannade vi vid en ruin efter ett kapell. Stenarna från detta medeltida kapell har återanvänts vid byggandet av Långe Jan.

Vid Ottenby åt vi lunch. Det var ett mycket trevligt ställe. Avslappnat och ändå med massor av fanatiska ornitologer som stod med kikaren i högsta hugg. Vi tog det mest lugnt men nån annan gång kanske jag vill besöka platsen för att studera fåglar jag också.

Efter Ottenby åkte vi östra vägen norrut. Vi stannade vid Eketorp där jag tog en bild utifrån. Jag iddes inte gå in. Kanske vi bara var mätta på upplevelser men, Öland gav mig inte mycket. Jag bor på Gotland och hade precis varit på Bornholm så sorry… Öland kändes lite oansenlig i jämförelse. Men en trevlig dag hade vi dock, småprat och små stopp längs med rutten.

Sen for vi vidare mot Oskarshamn, vi stannade till vid Emån som enligt sambo är ett av världens bästa, och mest åtråvärda, sportfiskevatten.

I Oskarshamn åt vi mat på “Lilla Krogen” nära hamnområdet. Vi gick en liten promenad på hamnen och såg bland annat färjan till Blå Jungfrun (Blåkulla enligt gammal tradition). Den åker från hamn 9:30 och är tillbaka 16:00, kanske något att ha i åtanke om man har en dag tillgänglig i Oskarshamn.

Så äntligen… dags att köra ombord… under överfarten brukar sambo vandra runt på färjan och "inspektera" saker och ting... just den här gången komhan tillbaka med en lyster i ögonen.. han var helt till sig... han hade sett en livs levande fri vild tumlare i vattnet... såna finns det inte många kvar av i Östersjön... några timmar senare… äntligen... dags att köra av i Visby hamn... hemma… “borta bra men hemma bäst”…

Bornholm – Dag 5

Så typiskt… vaknade till fågelsång och solen lyste in vilket gjorde att jag vaknade tidigt. Vi packade våra grejer och fixade med matsäck för resan. Efter diverse fix med dusch och morgenmad så var det dags att packa in i bilen och bege sig mot Rønne och färjan. Vi åkte med katamaran över till Ystad och det gick snabbt. Det var lite vemodigt att lämna ön eftersom jag inte kände mig “färdig” med Bornholm ännu. Vi pratade om att vi ska återvända och bo på fler ställen. Jag vill pröva på att bo i en av de fiskebyarna, som finns, nästa gång.

I Sverige kunde vi använda våra mobiltelefoner igen så jag kunde ringa B&B-stället på Öland. Eftersom vi hade gott om tid valde vi att åka Skånes kustväg norrut. Vi stannade vid Ale stenar, som jag inte besökt sen 1986. Sen åt vi vår medhavda kaffe&macka i Skillinge. Vädret var gudomligt skönt och det kändes lite vemodigt att ha lämnat Bornholm. Samtidigt hade vi denna underbara resdag att bara vara på. i Simrishamn växlade jag in danska pengar. Vi sprang in och ut ur affärer utan egentligt ärende, lekte turister lite grann bara. Jag hade ögonen öppna efter lokala matprodukter att handla som present till en kamrat. Men jag blev förvånad över hur litet utbud som fanns, i ett av Sveriges största jordbrukslandskap!

I Åhus köpte vi glass, dock inte Åhusglass. Vi såg att de sålde årets första jordgubbar för 50 kronor litern. Jag blev sugen men avstod. Jag började få känning av vätskebrist, lättyrsel och konstant törstig. Det har jag lärt mig genom åren, att känna igen när jag börjar få vätske- och salt-brist. Kroppen behöver salt och vatten. Det bästa är att ha en mineraldryck, typ vichy nouveu. Det köpte jag och klunkade i mig ganska raskt.

I Åhus ringde jag Äpplerum B&B på Öland och bokade en natt. De hade precis ett rum ledigt. Tack och lov att det finns internet och mobiltelefoner för såna här anledningar!

Färden fortsatte i jämnt motorvägstempo. Nu var det inte så mycket lufta lätt och lufsa lagom längre. Precis utanför Sölvesborg i Blekinge kom vi precis efter en långtradare som kört på ett rådjur. Det stackars djuret låg på vägbanan och flämtade. Förmodligen var det sista andetagen vi såg. Chauffören satt i sin hytt och ringde, förmodligen till polis eller annan assistans för liknande situationer. Det gjorde ont att se men vi fortsatte vår färd.

Vid 19:30 var vi så äntligen framme i Äpplerum på Öland. Det gick lätt att hitta. Vi var ganska möra och trötta eter resan och bara längtade efter att få gå och lägga oss. Efter att ha “loggat in” och fått vårt rum så tog det inte lång stund innan vi låg i våra sängar och bara lät kroppen slappna av och somna som en stock…