Jag fick en besynnerlig tanke. Jag tänkte på de där byxorna som är vanliga i en del muslimska länder. Ni vet de där med grenen nere vid knäna. Jag har hört att de ser ut så för att man har en tro på att Allah ska återfödas igen och då av en man. Byxorna torde då vara till för att fånga upp det tänkta barnet. Man måste ha tänkt att den ”graviditeten” skulle se annorlunda ut än när en kvinna är gravid. Kvinnor har nio månader på sig att förbereda sig och ser magen växa sakta samt att födslovärkarna gör att hon får en hyfsat god tid, som regel, på att skaffa hjälp inför födseln. Men de där mansbyxorna borde då vara tänkt för en plötslig ankomst? eller är idén om att Allah ska återfödas av en man endast en manlig avundsjuka på kvinnan som bär livet i sin kropp?
Nåväl, så hoppade min tanke vidare på en hundradels sekund så tänkte jag att vi idag borde vara där snart att det är möjligt för en man att föda barn. Gentekniken har ju gjort så stora framsteg och så… slog det mig att det ju redan skett!... Det stod nyligen i tidningarna om en man som fött barn, Thomas Beattie hette han. Han föddes som kvinna och gjorde ett könsbyte men behöll sitt fortplantningsorgan.
Så har han nedkommit nu? Eller var det tvåan… ettan blev ju en flicka… vet inte vilken sort det andra barnet blev.
Nåväl, detta är inte min religiösa tro så jag överlåter det till de lärde, mullorna, att spekulera vidare i denna fundering.
Jag fick sen en hemsk tanke. Tänk om en person av Hitlers kaliber påstod att han är en reinkarnation av Jesus/Mohammed skulle vi tro på honom då och acceptera allt han sa och gjorde? Jag såg en TV-film här om kvällen om sista dagarna i bunkern 1945 och om jag uppfattat storyn rätt så är det hans sekreterares berättelse. Hon överlevde ju kriget och framträdde på 1980-talet (tror jag). I filmen fick man se hur människorna omkring henne verkligen såg upp till honom, kanske rent av dyrkade honom. Detta trots att det var både ryssar och amerikaner på ingång och hela Berlin låg i ruiner. De behöll sin övertygelse och flera valde att gå i döden trots att Hitler var död och kriget var förlorat.
Nu var Hitler en krigshetsare och gjorde förmodligen inga djupa filosofiska funderingar. Men om man misstolkade hans funderingar och nästan ”helgonförklarade” hans vision så kan det ju bli hur som helst. Hans tal inför massorna hade samma framtoning som jag föreställer mig en 1800-talspräst domdera utifrån gamla testamentet. Det fanns inte mycket inspirerande eller hoppingivande i det men det fanns nog många människor som präglades starkt av det.
Samma sak gäller väl Jesus. Han ska också återkomma. Ja, Enligt muslimska läran så är ju Mohammed en återfödd Jesus. Och så väntar vi på en ny återkomst men kommer vi att känna igen och acceptera honom då?
Låt säga att det uppstod ett rykte om att han var återfödd igen. Skulle västvärlden acceptera om han föddes i Kenya, Indonesien, Moldavien? Eller skulle Muslimska världen kunna tänka sig en Muhammed som återföddes i Sjöbo, Miami eller på Grönland?
Tänk om den personen dessutom kommer att kritisera nuvarande religioner och religionsutövare och kalla dem för månglare och för att missbruka Guds mening osv. Skulle vi köpa det?
Vi har ju skapat så färdiga föreställningar om hur det ska ske. Skulle han bli inlåst på en psykiatrisk klinik för sina vanföreställningar? Eller skulle vi känna igen tonen och på ren instinkt börja tro på hans ord? Det har vi ju inte så självklart gjort förut och skulle hans ord kännas i fas med den tid han skulle komma till då?
Själv är jag inte religiös eller starkt troende men jag har mina funderingar och även om de kanske är helt fel ute rent faktamässigt så var det så här de kom till mig…
lördag 24 januari 2009
När det snurrar fritt i skallen…
torsdag 22 januari 2009
Dimma och tussilago
Jag tycker det får vara nog snart… med vädret… denna eviga grå dimma som omsluter oss alla med sin kyliga slöja. Jag längtar efter vårtecken och
jag behöver dem NU!
Jag läste i tidningen att det var sju år sen vi hade en vit jul. Så länge har vi sett spåren av förändringarna i klimatet och så länge har jag lidit. Jag vill ha SNÖ på vintern ingen grå massa och regn. När det är snö så blir det ljusare och man känner sig mer i fas med årstiden. För det är för tidigt att prata vår nu men ändå känns det som att det borde dyka upp någon liten tussilago i dikesrenen. Men om det gjorde det nu så skulle det ju bara vara ytterligare en bekräftelse på att något är fel. Det är ju för tusan januari månad.
Men tänk när luften doftar vår och fåglarnas kvitter får en annan ton. När man vill ut och leta tussilago och glädjas åt den första blåsippan. För mig är tussilagon det absoluta vårtecknet. Det har jag haft sedan barndomen.
Vi gick i dikena vid Strängnäsvägen och plockade. Vi blev rädda när det kom stora lastbilar för vi visste att vi kunde dö av avgaserna. Så vi stod där och höll andan när de passerade, vilket var många gånger eftersom det var en stor landsväg. Att vi stod bara några meter från körbanan och utsatte oss för risken att bli överkörda betänkte vi inte lika mycket. Dessutom hade vi som grej att vinka till dem som körde förbi och om de vinkade tillbaka så sa vi att de var några vi kände, fast det inte var det. Det var en lek alltså, en livsfarlig lek.
På den vägen fanns inget övergångsställe tills en dag en gammal tant blev överkörd. Vi ungar besökte olycksplatsen och tittade. Vi hittade tänder och blod efter henne och det var såååå spännande. Sen kom det ett övergångsställe upp. Det var också vi som var med och skapade en ny väg på platsen. Vårt hyresområde var byggt 1959 och strax nedanför gick Strängnäsvägen. På andra sidan fanns en stor ängsmark.
Där brukade zigenarna (numera kallas de för Romer, jag vet) stanna till ibland i sina husvagnar. Det var jätteläskigt eftersom vi ju visste att de åt katter och kidnappade barn. Så vi såg väl som vår självklara uppgift att smyga på dem. Vi tyckte nog att vi var hur diskreta och spionsmarta som helst men jag antar att ett helt gäng ungar från 3 till 10 år gamla syntes och hördes ganska väl. Plötsligt kom någon ut ur en husvagn och började jaga oss. Jahapp, så fick vi bevis på att de tänkte kidnappa oss. Vi sprang för livet. Ur deras perspektiv sett så kan jag anta att de var hyggligt trötta på de där jäkla ungarna som smög i gräset!
Den ängen blev en genväg ner till Södertäljes centrala delar. Det utvecklades sedan till en cykelväg med asfalt och belysning. Sedan blev allt ombyggt och numera är det huvudleden in till Södertälje från Strängnäsvägen. Så kan det gå. Men varje gång jag passerar eller besöker Karlhov i Södertälje så tänker jag på mitt första vårtecken, tussilagon.
jag behöver dem NU!Jag läste i tidningen att det var sju år sen vi hade en vit jul. Så länge har vi sett spåren av förändringarna i klimatet och så länge har jag lidit. Jag vill ha SNÖ på vintern ingen grå massa och regn. När det är snö så blir det ljusare och man känner sig mer i fas med årstiden. För det är för tidigt att prata vår nu men ändå känns det som att det borde dyka upp någon liten tussilago i dikesrenen. Men om det gjorde det nu så skulle det ju bara vara ytterligare en bekräftelse på att något är fel. Det är ju för tusan januari månad.
Men tänk när luften doftar vår och fåglarnas kvitter får en annan ton. När man vill ut och leta tussilago och glädjas åt den första blåsippan. För mig är tussilagon det absoluta vårtecknet. Det har jag haft sedan barndomen.Vi gick i dikena vid Strängnäsvägen och plockade. Vi blev rädda när det kom stora lastbilar för vi visste att vi kunde dö av avgaserna. Så vi stod där och höll andan när de passerade, vilket var många gånger eftersom det var en stor landsväg. Att vi stod bara några meter från körbanan och utsatte oss för risken att bli överkörda betänkte vi inte lika mycket. Dessutom hade vi som grej att vinka till dem som körde förbi och om de vinkade tillbaka så sa vi att de var några vi kände, fast det inte var det. Det var en lek alltså, en livsfarlig lek.
På den vägen fanns inget övergångsställe tills en dag en gammal tant blev överkörd. Vi ungar besökte olycksplatsen och tittade. Vi hittade tänder och blod efter henne och det var såååå spännande. Sen kom det ett övergångsställe upp. Det var också vi som var med och skapade en ny väg på platsen. Vårt hyresområde var byggt 1959 och strax nedanför gick Strängnäsvägen. På andra sidan fanns en stor ängsmark.
Där brukade zigenarna (numera kallas de för Romer, jag vet) stanna till ibland i sina husvagnar. Det var jätteläskigt eftersom vi ju visste att de åt katter och kidnappade barn. Så vi såg väl som vår självklara uppgift att smyga på dem. Vi tyckte nog att vi var hur diskreta och spionsmarta som helst men jag antar att ett helt gäng ungar från 3 till 10 år gamla syntes och hördes ganska väl. Plötsligt kom någon ut ur en husvagn och började jaga oss. Jahapp, så fick vi bevis på att de tänkte kidnappa oss. Vi sprang för livet. Ur deras perspektiv sett så kan jag anta att de var hyggligt trötta på de där jäkla ungarna som smög i gräset!Den ängen blev en genväg ner till Södertäljes centrala delar. Det utvecklades sedan till en cykelväg med asfalt och belysning. Sedan blev allt ombyggt och numera är det huvudleden in till Södertälje från Strängnäsvägen. Så kan det gå. Men varje gång jag passerar eller besöker Karlhov i Södertälje så tänker jag på mitt första vårtecken, tussilagon.
onsdag 21 januari 2009
Barack Obama har skapat historia
Så kom äntligen dagen. Dagen då det som har sin grund i Amerikas författning och som alltid uttalats i alla sammanhang av amerikaner i Amerika. Det tog bara 150 år för de amerikanska slavars ättlingar att ta resan hela vägen. Från ett liv i fångenskap till att kunna leva den amerikanska drömmen fullt ut. Alla kan bli president. Det är en kort tid om man ser på världshistoria men en lång väg om man ser till enskilda personers lidande.
Jag var på arbetet när Barack Obama skulle installeras och vi hade TV:n på (förlåt chefen och kommunen) och jag satt ner och tittade mellan varven. Jag kunde naturligtvis inte se och höra hela sändningen men det jag hann med så kände jag, en inbiten amerikakritiker, en tro på att vi kan (ja jag skrev VI) äntligen sikta framåt för den här jorden. Både vad gäller fred som för miljön. Som exempel kan jag säga att Barack Obama nämner alternativa energikällor kan jag bara se på ett sätt. Att Amerika äntligen fattar att miljön även i Amerika är oroväckande illa.
Om det blir som han sa, att Amerika börjar satsa stort på sol, vind, vattenenergi istället för olja så kommer det att ”spilla över” på andra ställen. Vi här i Sverige, och på lilla Gotland, kommer att få tillgång till billiga alternativa energiprodukter. Den tredje världen kommer att få tillgång till alternativa energikällor. Bra för miljön och bra för människorna. Om Amerika satsar på detta så kommer en av de största orsakerna till krig runt om i världen försvinna för inte är det islam som hotar utan det är tillgången på oljan man suktar efter.
Jag har länge undrat varför man inte använder solenergi i Afrika. Ska västvärlden äntligen kunna bidra med något konstruktivt och varaktigt för dessa utsatta människor? Länder som blir beroende av andra länder för sin energi hamnar genast i en knivig situation, se bara på Ukraina och Ryssland. Den ryska gasen kommer nog att användas som påtryckningsmedel i fler sammanhang framöver. Tänk om varje land hade haft sin egen sol och vindenergi istället så hade vi inte behövt en gasledning som ska gå genom norra Europa.
Jag har länge sagt att USA:s filmindustri arbetat ”undercover” som nationalism-bränsle. Under många år var det alltid en amerikans flagga, vid en stor offentlig byggnad och/eller en hymnliknande melodi som alltid spelades när hjältarna (amerikanska såna förstås) i slutscenen äntligen tog hem segern mot fiende. De senare åren har detta minskat och jag undrar om det är en signal om att amerikanarna inte känner samma självklara hjälte/leader-känsla längre. Det har kanske rent av lite skämmigt att vara amerikan de senaste åren? Det ska bli intressant och se om detta ändras nu och att vi åter igen pumpas med ”amerikanska flaggans propaganda-program”. Och den här gången kan jag rent av hoppas att det ska bli så.
Jag vill verkligen att USA och Barack Obama ska lyckas med sina intentioner. Jag kan bara gratulera det amerikanska folket till sin historiska dag igår!
Jag var på arbetet när Barack Obama skulle installeras och vi hade TV:n på (förlåt chefen och kommunen) och jag satt ner och tittade mellan varven. Jag kunde naturligtvis inte se och höra hela sändningen men det jag hann med så kände jag, en inbiten amerikakritiker, en tro på att vi kan (ja jag skrev VI) äntligen sikta framåt för den här jorden. Både vad gäller fred som för miljön. Som exempel kan jag säga att Barack Obama nämner alternativa energikällor kan jag bara se på ett sätt. Att Amerika äntligen fattar att miljön även i Amerika är oroväckande illa.Om det blir som han sa, att Amerika börjar satsa stort på sol, vind, vattenenergi istället för olja så kommer det att ”spilla över” på andra ställen. Vi här i Sverige, och på lilla Gotland, kommer att få tillgång till billiga alternativa energiprodukter. Den tredje världen kommer att få tillgång till alternativa energikällor. Bra för miljön och bra för människorna. Om Amerika satsar på detta så kommer en av de största orsakerna till krig runt om i världen försvinna för inte är det islam som hotar utan det är tillgången på oljan man suktar efter.
Jag har länge undrat varför man inte använder solenergi i Afrika. Ska västvärlden äntligen kunna bidra med något konstruktivt och varaktigt för dessa utsatta människor? Länder som blir beroende av andra länder för sin energi hamnar genast i en knivig situation, se bara på Ukraina och Ryssland. Den ryska gasen kommer nog att användas som påtryckningsmedel i fler sammanhang framöver. Tänk om varje land hade haft sin egen sol och vindenergi istället så hade vi inte behövt en gasledning som ska gå genom norra Europa.
Jag har länge sagt att USA:s filmindustri arbetat ”undercover” som nationalism-bränsle. Under många år var det alltid en amerikans flagga, vid en stor offentlig byggnad och/eller en hymnliknande melodi som alltid spelades när hjältarna (amerikanska såna förstås) i slutscenen äntligen tog hem segern mot fiende. De senare åren har detta minskat och jag undrar om det är en signal om att amerikanarna inte känner samma självklara hjälte/leader-känsla längre. Det har kanske rent av lite skämmigt att vara amerikan de senaste åren? Det ska bli intressant och se om detta ändras nu och att vi åter igen pumpas med ”amerikanska flaggans propaganda-program”. Och den här gången kan jag rent av hoppas att det ska bli så.
Jag vill verkligen att USA och Barack Obama ska lyckas med sina intentioner. Jag kan bara gratulera det amerikanska folket till sin historiska dag igår!
tisdag 20 januari 2009
Jag är inte någon torsk med intresse för mediahoror
Jag har en tid funderat på vad som hänt med våra informationskällor. Varför har kvällstidningarna mer och mer övergått till att fungera som skvallerstation och syretank för självdöende kändis-wannabees. Jag är uppvuxen med en förälder som var heltorsk på båda kvällstidningarna. Han gjorde inget val, Aftonbladet eller Expressen, han skulle ha allt. Själv valde jag oftast Aftonbladet även om jag inte var någon notorisk kvällstidningsläsare. För mig var det de lokala morgontidningarna som gällde. När jag var ung så var en kvällstidning antingen ”vänster” eller ”höger” på något vis och man visste hur tidningen var vinklad och man gjorde sitt val efter det. Ja, politiskt vinklad alltså.
Idag finns nog inte mycket politik i kvällstidningarna utan idag är det skvaller och pengar som är vinklingen. Det är som en kvällsvariant av ”Hänt i veckan”. Även min lokala morgon-blaska har en ”mingel”-inlaga. Speciellt på sommaren. Och vilken miljö besöker de då för att få bilder tror ni?
Aftonbladet och Expressen verkar idag ha sitt utgångsläge från Stureplan. Är man en person som frekvent besöker de eftertraktade innneställena då har man chans att hamna i riskpressen. Jag skriver chans för det är inte fråga om risk. Jag tror att det är en av anledningarna till att man samlas där är just chansen som störst att bli sedd. Blir man sedd tillräckligt ofta så är man en "kändis", Voilá! Kan man skapa en liten skandal, sann eller inte, så blir det en toppenartikel. Om det inte sker någon skandal så får man väl skapa en. ”läsarna förväntar sig….”. Så då får vi läsa om kändisars fyllesväng… å förlåt vimlande och minglande… på krogen och helst också om de råkade stå någon annan kändis bredvid så tidningen kan göra en chock-skandalkoppling mellan två personer. Det är drama det! Och vem får betala för kalaset, d.v.s. artikeln som reportern skrev? Det är nog inte bara kändis-wannabees som vill bli synliga utan också journalist-wannabees som vill bli uppmärksammade.
Jag undrade vem som tagit över där kvällspressen föll. Och det slog mig här om dagen att det är morgon-TV. Först skrattade jag åt tanken men sen kom jag på hur det började. Jag fnös åt TV-nyheter på morgonen först. ”Vem i hela friden skulle sitta och glo på TV på morgonen?” och det får jag så här ex antal år efteråt medge att det är jag. Jag tycker om att börja dagen med att få lite ”koll på läget”. De mixar världsnyheter med diskussioner med aktuella personer av intresse för hela svenska folket. Och jag gillar att det är så. Jag vill ha koll på sådant som händer ute i världen, hemma i Sverige och i min närmiljö och jag vill läsa och höra om verkliga människor i verkliga miljöer.
Jag skiter i om någon kändis plastikopererat sig, är gravid, har vänsterprasslat, bor på Lidingö, om de just nu har ”kris”, behöver ”prata ut” eller om de är på gratisbjudning/party. Jag vill läsa om kända personer som har åstadkommit något inom sitt område och då blir det en naturlig utrensning av vilka man kan skriva om
Idag finns nog inte mycket politik i kvällstidningarna utan idag är det skvaller och pengar som är vinklingen. Det är som en kvällsvariant av ”Hänt i veckan”. Även min lokala morgon-blaska har en ”mingel”-inlaga. Speciellt på sommaren. Och vilken miljö besöker de då för att få bilder tror ni?
Aftonbladet och Expressen verkar idag ha sitt utgångsläge från Stureplan. Är man en person som frekvent besöker de eftertraktade innneställena då har man chans att hamna i riskpressen. Jag skriver chans för det är inte fråga om risk. Jag tror att det är en av anledningarna till att man samlas där är just chansen som störst att bli sedd. Blir man sedd tillräckligt ofta så är man en "kändis", Voilá! Kan man skapa en liten skandal, sann eller inte, så blir det en toppenartikel. Om det inte sker någon skandal så får man väl skapa en. ”läsarna förväntar sig….”. Så då får vi läsa om kändisars fyllesväng… å förlåt vimlande och minglande… på krogen och helst också om de råkade stå någon annan kändis bredvid så tidningen kan göra en chock-skandalkoppling mellan två personer. Det är drama det! Och vem får betala för kalaset, d.v.s. artikeln som reportern skrev? Det är nog inte bara kändis-wannabees som vill bli synliga utan också journalist-wannabees som vill bli uppmärksammade.
Jag undrade vem som tagit över där kvällspressen föll. Och det slog mig här om dagen att det är morgon-TV. Först skrattade jag åt tanken men sen kom jag på hur det började. Jag fnös åt TV-nyheter på morgonen först. ”Vem i hela friden skulle sitta och glo på TV på morgonen?” och det får jag så här ex antal år efteråt medge att det är jag. Jag tycker om att börja dagen med att få lite ”koll på läget”. De mixar världsnyheter med diskussioner med aktuella personer av intresse för hela svenska folket. Och jag gillar att det är så. Jag vill ha koll på sådant som händer ute i världen, hemma i Sverige och i min närmiljö och jag vill läsa och höra om verkliga människor i verkliga miljöer.
Jag skiter i om någon kändis plastikopererat sig, är gravid, har vänsterprasslat, bor på Lidingö, om de just nu har ”kris”, behöver ”prata ut” eller om de är på gratisbjudning/party. Jag vill läsa om kända personer som har åstadkommit något inom sitt område och då blir det en naturlig utrensning av vilka man kan skriva om
söndag 18 januari 2009
Money makes the world go around…
Läste att det ska tillverka en helt ny sorts enkrona. Den ska tillverkas i åminnelse av året då 
Sverige förlorade förlorade Finland till Ryssland. Jomän, nu ska det firas… eh?... Fast Sverige har haft fred i 200 år nu så DET kanske kan firas. Det är väl unikt i världen med ett land som befunnit sig i fred så länge, även om man sen kan diskutera huruvida neutralitet fungerat neutralt eller ej i alla lägen. Jag ser fram emot att få se ett sådant mynt i verkligheten.
Jag tycker att det är hugget som stucket vilken myntenhet vi håller oss med men euro skulle underlätta när man reser i Europa. Jag var i Danmark förra året och jag hade verkligen svårt att omvandla och veta hur budgeten såg ut under resan. Nu har de kronor men ändå. Det var svårt att omvandla i huvudet, speciellt med tanke på min dyskalkyli. Tänk om vi alla haft euro. Då hade man inte behövt växla och man hade vetat direkt vad något kostar. Smidigt!
I sommar planerar jag och sambo en resa till Norge och då kommer det att bli problem. Vis av resan till Danmark så kommer jag att ta ut och växla så mycket som möjligt till norska kronor i Sverige. Då kan jag hålla i pengarna och ha lite bättre kontroll (hoppas jag) men det innebär också att jag kommer att ha en massa kontanter på mig hela tiden och det känns inte tryggt.
Nåja, hur man än väljer med valörer så får ju rätta mun efter matsäck och även en enkel sådan kan ju smaka hyfsat bra om man bara planerar rätt.
Sverige förlorade förlorade Finland till Ryssland. Jomän, nu ska det firas… eh?... Fast Sverige har haft fred i 200 år nu så DET kanske kan firas. Det är väl unikt i världen med ett land som befunnit sig i fred så länge, även om man sen kan diskutera huruvida neutralitet fungerat neutralt eller ej i alla lägen. Jag ser fram emot att få se ett sådant mynt i verkligheten.
Jag tycker att det är hugget som stucket vilken myntenhet vi håller oss med men euro skulle underlätta när man reser i Europa. Jag var i Danmark förra året och jag hade verkligen svårt att omvandla och veta hur budgeten såg ut under resan. Nu har de kronor men ändå. Det var svårt att omvandla i huvudet, speciellt med tanke på min dyskalkyli. Tänk om vi alla haft euro. Då hade man inte behövt växla och man hade vetat direkt vad något kostar. Smidigt!I sommar planerar jag och sambo en resa till Norge och då kommer det att bli problem. Vis av resan till Danmark så kommer jag att ta ut och växla så mycket som möjligt till norska kronor i Sverige. Då kan jag hålla i pengarna och ha lite bättre kontroll (hoppas jag) men det innebär också att jag kommer att ha en massa kontanter på mig hela tiden och det känns inte tryggt.Nåja, hur man än väljer med valörer så får ju rätta mun efter matsäck och även en enkel sådan kan ju smaka hyfsat bra om man bara planerar rätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
