lördag 31 januari 2009

Jag mår bra…

Jag vet inte riktigt vad det är och jag kan inte riktigt sätta fingret på det men… Jag mår bra… skitbra helt enkelt… jag har värk i lederna och ett par knän som inte håller måttet längre dessutom är jag nästan konstant torr i ögon, näsa och svalg men… jag mår bra

Igår fick jag veta att alla mina förhoppningar om en begynnande vår får vänta eftersom det till helgen ska bli ett riktigt stort snöoväder… men det rör mig inte i ryggen… heller inte att jag ska ha tvättstugan i flera timmar idag… jag mår bra helt enkelt...

Kanske är det en trygghetskänsla som beror på att sambo äntligen fått fart på en del projekt som ska ingå i hans företag… kanske beror det på att jag har semesterplaner… kanske beror det på att jag var ledig i gårkväll och är ledig två hela dagar… vad vet jag och vad bryr jag mig… jag mår bra… skitbra helt enkelt…

Det är inga överstyriga euforiska känslolägen utan bara en jämn skön känsla av att vara tillfreds… precis som när man ätit sig mätt på en tallrik gröt och magen liksom värms upp och mår gott… och kanske det är så ,… att jag fått en slags grötomslag om mig nu i dessa dagar… när vintern sakteligen släpper sitt grepp om oss och när vårens och sommarens planer börjar ta form… jag ska i alla fall ta vara på känslan och bara låta det bra få ha förtur i kön till mitt känsloliv…


Nu vet jag!... Jag mår som jag förtjänar helt enkelt... och jag mår PRIMA!

torsdag 29 januari 2009

Och friden lägger sig över sovstaden…

Jag har sedan jag var barn fått höra att jag snarkar, även när jag var vaken. Jag har inte opererat bort några polyper och jag vet inte om det är de som orsakar detta snarkande. Nåväl, det har varit ett återkommande samtal mellan min sambo och mig och det inte bara huruvida jag snarkar utan det faktum att han snarkar REJÄLT. Men det är sånt som är vanligt i de flesta hushåll där fler än en person bor. Vem snarkar och vem snarkar värst osv.

Så såg jag på TV en reklam (Ja, jag vet mina principer angående TV-reklam) som skulle lindra snarkningar. Jag grunnade en stund och så kom jag till det läget där jag tänkte att det kunde vara värt att pröva. Sådan nöd var det alltså, så att jag var beredd att köpa produkt som saluförs via TV-reklam! Gick till Apoteket i Visby och kollade. Fick veta att det inte var säkert om det skulle hjälpa eftersom det beror på varför man snarkar. Man får testa sig fram. Dessutom hjälper det inte mot sömnapné. Men sist och absolut inte minst så innehåller produkten jordnötsolja! Jag bara undrar, varför det? Är det något i jordnötsolja som ger effekten? Annars tycker jag det är onödigt att ta till det eftersom så många astmatiker reagerar så starkt mot just nötter. Den informationen läste jag precis efter jag sprutat i svalget och jag har astma och brukar reagera på nötter men jag verkar inte ha dött… än…

Nåväl, jag köpte och tog hem för att pröva på mig och på sambo. Jag gick och la mig först och enligt sambo så hade jag inte ”låtit som jag brukar”. Han menar att jag ”trutar med munnen” alltså skapar ett trumpetliknandeljud som han vaknat av på natten och han hade varit tvungen att lyssna om jag verkligen andades över huvud taget. Det ni!

Jag vaknade också på natten för något var totalt fel, eller åtminstone väldigt annorlunda. Det var TYST! Fullständigt tyst var det. Jag var också tvungen att kolla att han andades eller om han tagit ett nattlångt andningsuppehåll. Nej då, han snusade så sött som ett litet barn.


Vi vaknade morgonen efter och vi var mycket utvilade båda två. Men jag tog endast en snabb puff och inte två stycken som stod i broschyren och det funkade ändå. Men jag menar så här långt att DET FUNKAR! Nu ska vi testa den här produkten och se om den är värd sina penningar för en hel natts ostörd sömn är oskattbart.

Läs mer på deras käcka hemsida: http://www.silencemotsnarkning.se/

onsdag 28 januari 2009

Affärerna skor sig på mina fötter…

Jag har alltid gillat att gå… har haft lite mani på det faktiskt… en ”gånoja” som skadade mina fötter så de idag är överdrivet känsliga för belastningar. Jag får mycket lätt inflammation i dem och jag brukar säga att jag har en kronisk hälsporre.

När jag var ung så sa jag alltid att gammal det blir man den dagen man börjar gå i plisserad kjol med gympadojor till. Plisserad kjol oroar inte mig särskilt mycket eftersom jag aldrig går med kjol eller klänning, men vem vet, jag kanske hittar ett par plisserade byxor?

Men gympadojor, jag avskydde gympadojor. Vad som helst men icke en gympadoja på mina fötter! Så här är jag nu ett par decennier senare med mina trasiga fötter. Jag ska då ha så bra skor som möjligt vilket betyder att de kostar mer än minipris. Jag brukar säga att jag har Eccofötter. Ecco tillverkar skor som har en bra passform för mina halvdanska fötter men… varför måste de se ut som de gör??? Herregud så fotriktigt det ser ut. Skittråkigt helt enkelt.

Några ”finare” skor har jag handlat genom åren som sen får stå och samla damm i garderoben. Jag klarar helt enkelt inte att gå några längre sträckor med såna. Så numera är det till 99% gympaskor jag använder till fötterna. Jag är alltså helt utlämnad till sportskoindustrins godtycke… och det är hur märkligt som helst.

Jag skulle vilja se de personerna som tänkts köpa den sortens skor som de designar. Det är de mest märkliga färgkomponenter och plast både här och där. Jag bara vill spy! De ser ut som någon del till en pajaskostym. Och de som ska se någorlunda neutrala ut har de då valt färger som jag inte vet hur de fick till. Har de blandat färgslattarna som blev över när de gjorde de ”käcka” modellerna och sen blev det den sörjan som kan kallas ”neutral"? Ungefär som att blanda all tvätt i en maskin och sen ha en gråaktig ton på alla kläder. Då tycker jag att han/hon som designar de skorna ska lära sig tvätta klokt istället för att skapa skor som matchar hans/hennes kläder!

Jag har gått runt i affärerna hela vintern nu för att hitta ett par nya gympadojor som jag kan ha som vardagsskor. Jag blir bara argare och argare för varje gång. Är de inte för korta så är de för breda. Är de inte för höga så är de för klumpiga, osv osv... Jag är skoindustrins "prinsessan på ärten".

Men så igår... Jag var helsur och fräste åt sambo flertalet gånger när han försökte komma med förslag på någon skomodell, stackarn. Är färgen rätt så är modellen fel. Är Modellen okey så har den färgkomponenter som skulle få endast en aknespäckad snorunge att vilja köpa. Nåja även en unge utan akne faktiskt.

Sista anhalten den här gången blev av slumpen Intersports lokaler vid Bingers kvarn i Visby och klockan var tio minuter före stängningsdags. Det vill säga: Personalen hade redan börjat stänga ner butiken. Jag rusade in helt övertygad om att jag bara skulle göras ett ärevarv och sen dra mig ur … igen…
Men si där fick jag fel! För inte bara hade de en mycket tillmötesgående personal trots tidpunkten. De hade också god kunskap om MINA fötter. Ja, det kändes så i alla fall. Eller så hade han gått en psykoterapeutisk kurs i skoförsäljning. För han inte bara förstod hur jag hade det med mina fötter utan han kunde också hitta en modell som PASSADE perfekt som det dessutom var REA på. Det var ett finskt märke som heter RYKÄ. De var nedsatta till 600 spänn och jag tog på mig dem direkt och kastade de gamla direkt där i butiken.

Och nu är jag sååååå lycklig.

tisdag 27 januari 2009

Israelerna lever inte som de lär...

Såg på TV igår kväll och såg hur kriget utspelade sig i Gazaremsan och jag förbluffas och undrar vad är det som händer egentligen? Har vi inte lärt oss snart. Vapen löser inga problem, vapen skapar problem!

Det slog mig att vi en gång hade samma hatrelation till vårt grannland Danmark. Ärkefienden hade förlorat mark till Sverige och svenska kungen beordrade folkmord på skåningarna. Jo, det är sant! Man slaktade befolkningen i flera byar. Man skyllde på att skåningarna bedrev det vi idag kan kalla terroristattentat mot svenskarna. Lösningen på det var alltså vapen. Det var på slutet av 1600-talet och än idag hör man då och då om skåningars önskan om att bli ”befriade” från Sverige. Känns det igen?

Likaså var det under andra världskriget. Men beslöt att en viss folkgrupp var ett hot mot samhället. Så lösningen var att bruka våld, våld och övervåld för att förinta den folkgruppen. Känns det igen?

Som kompensation för det judiska folkets lidande på grund av nazistbrutaliteten så ville västvärlden skänka dem det de alltid drömt om, sitt förlovade land. Det fick namnet Israel. Att det redan bodde folk där av olika religiös bakgrund var då underordnat.

Under 1990-talet splittrades landet/unionen Jugoslavien som hade enats som ett resultat av det som hände under andra världskriget. Så dog den ”store ledaren” och unionen splittrades. Man började med att rensa ut den del av befolkningen man ansåg inte hörde till. Man använde vapen och övervåld för att lyckas. Känns det igen?

Så ser vi nu månad efter månad hur Israel begränsar utrymmet för det palestinska folket. Man har till och med tagit deras landområden i anspråk och byggt en mur för att förhindra passage. Känns det igen?

Va fan liknar det? Jo ett GHETTO! Har inte israel lärt sig ett enda skit? Med vilken jävla rätt utövar de utrotningsstrategier mot ett folk som en gång levde sida vid sida med de ursprungliga judarna? SKÄMS Israel !!!! dessutom tycker jag att USA ska sluta sponsra Israel med pengar som i slutänden ändå används till vapen. Vill Israel/judarna bli mötta med respekt så får de ta mig fan visa detsamma mot andra annars är de inte ett skit bättre än sina belackare under andra världskriget!

Jag kommer att bojkotta Israeliska produkter tills det blir någon ordning och respekt för palestinierna. Och det inte för att vapenglada Hamaz härjar där utan för att civila är det som drabbas, inga andra