Som ett litet barn såg jag fram emot dagens resa. En del av mitt DNA har sitt ursprung från Sjælland och jag såg verkligen fram emot att få besöka platser där jag visste att förfäder och förmödrar levt. Nu har jag naturligtvis inte koll på exakt plats så det få bli gamla klassiska besöket i samhället och vid kyrkor. Vi rusade fram längs europavägen mot Malmö för en svindlande tur över Øresundsbron.
Vi stannade till strax utanför Landskrona så vi fick en glimt av ön Hven som vi tänkt besöka men som vädret satte stopp för. Hven ska besökas en vacker dag eftersom man är utomhus hela tiden så det får vi spara till en annan resa
Jag skulle så gärna vilja kunna stiga av mitt på bron och bara känna in det magiska. Tänk om danskar och svenskar för så där en 600 år sedan kunnat ana att man FRIVILLIGT låtit bygga en förenande bro mellan länderna!
När vi kom över på danska sidan letade vi efter en avfart så vi kom från motorvägen. Sen kunde vi tuffa fram i detta “rundlarnas” förlovade land. För mig är et alltid en särskild känsla att besöka Danmark. Jag kan liksom förnimma doften av danskt kaffe och cigarrök samt höra den grötiga dialekt som kallas danska. Fast personligen menar jag att en viss skånsk dialekt är svårare för mitt öra än danskan.
Vi rullade framåt och hamnade i Køge, där vi bestämt att vi skulle äta lunch. Jag ville ha flæskesteg, vilket sambos släkting genast hängde med på. Så i Køge vandrade vi sen gata upp och gata ner och letade. Men liksom i Sverige är ett typisk matställe antingen pizzeria eller kinamat.
Till slut fick vi ge oss och beslöt oss för att gå till et ställe som såg ut att servera fiskrätter. Väl inne i restaurangen insåg vi att det hela bara var som danska kulisser och egentligen en förklädd kinarestaurang. Men äta måste man så vi tog vad som fanns, inget traumatiskt men heller ingen halleluljamoment.
Efter lunch gick färden söderut mot Præstø. En fin lite stad och det tog ingen lång stund innan vi hittade ett trevligt fikaställe, Sweet & Coffee. Där fanns även lokalproducerade matprodukter att köpa så jag köpte en burk gröna tomater till en väns födelsedag. Syltat och saftat är en bra present! Regnet påminde oss om sommarens krassa vardag och vi fick skynda oss till bilen för vidare färd.
Vi passerade Mogenstrup och Næstelsø. Vi stannade till och fotade men egentligen är det det man ser mellan platserna, resan dit där man sitter och försöker föreställa sig släktens vardag. Det är förstås en ganska omöjlig ekvation men ändå. “En sväng förbi” kan ta många timmar så nu var det läge att ha fokus på hemfärd.
Vi stannade till i Næstved där vi tankade. Bensinpriset där var lägre än i Sverige så vi tyckte vi gjorde ett litet klipp. Dessutom hade de en mycket fin service. Jag gick in och bad om hjälp eftersom vi inte ville betala med betalkort (kan bli en dyr historia). En av de anställda sa att det går med kontanter också. han följde med ut och visade hur man skulle göra och sen sa han att om man betalat för mycket så kan man gå in med kvittot och få tillbaka mellanskillnaden! Dessutom hittade släktingen sitt favoritmärke av danska flæskesvær (fläsksvålar) så han var lycklig som en liten unge som fått godis mitt i veckan!
Vi for sen hyfsat snabbt genom det själländska landskapet upp via Roskilde och Hillerød för att ta färjan Helsingør – Helsingborg. Jag känner mig så avundsjuk på alla som bor så nära Danmark!
Efter 12 timmars utflykt var vi tillbaka i Klippan. Trötta och nöjda kunde vi slappa en stund innan Ole Lukøje/John Blund kom på besök
