Spekulation i vårtecken…

Så kom då åter ljuset tillbaka. Jag vet att det tar sin tid innan det sitter som det ska men jag anser ändå att våren är här! Jag har sett flera vårfåglar, eller i alla fall så har sambo bekräftat det åt mig. Men jag såg dem! Jag längtar verkligen efter blåsipporna just nu och jag hoppas hela Furulundskogen snart ska svaja av ett blått hav av de vackra och hoppingivande sipporna.

Sen har bygget utanför fönstret kommit en bit på vägen. De har plockat ner ett skjul och börjat röja utomhus och då antar jag att det snart är färdigt för nya hyresgäster. Jag gillar nybyggen, det är min fetisch i livet. Jag vet inte varför men det är något urspännande och en slags framåtanda över byggarbetsplatser. Ett annat vårtecken jag alltid gillat är när de sopar gatorna rena från sand och grus. Då vet man att det inte kommer mer snö och halka. Snart kan man åka på utflykt med termos och goda mackor. Sätta sig i en glänta och bara njuta av solen och utsikten.

En sak angående trafik som jag retar mig på är all de förbaskade bilister som inte tar hänsyn vid övergångsställen. Inte ens en liten människa i rullstol tar de notis om. Jag vet, det finns schyssta bilister också men jag kan inte tänka på dem när jag nästan får tårna tillplattade av egoistiska bilförare. Här om dagen var jag ute i arbetet. Jag följde en kvinna som använder sin rullstol för transport. Vi stannade till och inväntade att bilarna skulle avta. Så blev det en lucka och jag sa till henne att nu går vi. Men se, kom det inte en bil i full fart och totalt struntade i oss. Jag hade markerat med armen mot bilarna att vi skulle gå över men hon, för det var en ”hon”, bara körde. Jag gjorde en grimas åt henne och då vände hon bort ansiktet. Om det var i disrespekt eller skam vet jag inte. Jag var snabb och backade. Men tänk om det var hon i rullstol som hamnat på vägbanan först? För tusan, det var ju ett ÖVERGÅNGSSTÄLLE!

Just nu går jag och väntar på att det ska ta fart med både restaurangen ovanpå Coop och Flextronics nya galleria. Det vill säga att jag är medveten om att det tar tid innan det öppnas men jag vill ha tecken på att det är på gång. Jag hoppas det blir någon mer inredningsbutik och en till möbelaffär.

På lördag sticker jag och syster till Stockholm. Vi ska fira att WebGotland fyller 10 år. Det är ju en ansenlig tid i internet-år räknat. Vi ska bland annat besöka Kaknästornet som en symbolisk gest. Jag var i Kaknästornet 1967, samma år de öppnade så det ska bli intressant att komma dit igen.

Jag tittar ut genom balkongfönstret och ser sambo som blossar på sina giftpinnar. Precis utanför vår balkong står en vacker björk. Den har ännu inte fått någon grönska men snart, snart så hörs suset av de gröna bladen som vajar i vinden. Det är just den känslan jag längtar så infernaliskt efter just nu.