Så kom vi då fram till årets sista dag. Jag tycker att summering av det gamla året är på sin plats och beskrivning av darrande förhoppningar inför det kommande 365 dagarna. Jag är mycket nöjd med mitt år. Jag har gjort en trivsam resa i somras som jag kan minnas med glädje. Den gick till Östergötland. Jag har som mål att avverka alla landets landskap och har Västergötland i sikte inför kommande året om inga andra helvilda drömplaner tar över. Tänk så mycket spännande historia och kultur det finns i vårt land.
Jag har även fått komma ut på flera cykelturer runt om på Gotland samt andra utflykter med matsäck och motorfordon. Några, för mig, vita fläckar på ön har jag besökt. Där får jag säga att turen till Bungenäs var extra kul. Ett område som varit avstängt av ”militära skäl” nu öppnats för befolkningen. Där kunde vi låna cyklar som stod olåsta vid grinden. Vi cyklade runt och hann även ta en glass vid kaféet. Så kom jag ut på Falholmen som ligger i Fleringe. Det var lågvatten så det gick att vada ut dit. Gotland kommer aldrig att sluta överraska mig.
På jobbet har mycket hänt. Nya ”brukare” och andra förändringar som påverkar arbetsuppgifterna. Som vanligt är bästa arbetsdagen på hela året den dagen då vi sticker ut ett gäng, personal och ”brukare”, på ön och cyklar en heldag. I år var det turen Hemse - Burs – Rone – Hemse. Vi hyrde cyklar på Hemse Skog & Maskin. Sämre cyklar får man leta efter! Jag skulle rekommendera de som hyr ut cyklar att de själva prövade att cykla på långtur med dem innan de erbjuder sina kunder att hyra dem. Det är inte meningen att man ska ha ont i baken efter 15 minuters cyklande. Det är bara dålig service, inget annat. Men vi lät oss inte nedslås för det utan trampade på i den värsta blåst vi haft under sommaren, styv kuling. En bra dag ändå.
Och så gjorde jag premiär som bloggare. Det började av ett misstag eftersom jag trodde att jag registrerade mig som medlem till en blogg och att det behövdes för att få access till allt material men det visade sig att jag skapade en egen blogg. Lite snopet och förvirrat och jag fick grunna ett par dagar innan jag kunde besluta mig för att prova på. Och på den vägen är det. Jag har verkligen blivit överraskad över att det finns någon/några som vill återkomma och läsa mina tankar om min vardag.
Så nu sitter jag här och ska formulera mina förhoppningar inför 2009. Jag får en bra känsla av siffrorna två noll noll nio. Jag har suttit och tittat på olika semestermål inför året. Jag har fastnat för Västergötland. Dels för att Arn inspirerar mig men också för att Sambo är född där. Dessutom vill jag så gärna prova på att cykla dressin. Men sambo har fått för sig att vi ska åka till Nordnorge och besöka vänner till honom som bor däruppe. I så fall vill jag åka till Trondheim. Nåväl, vi får se. Jag har tittat lite på kartorna och det lär ta lång tid innan vi ens kommer dit eftersom det är lång resväg och vägarna i Nordnorge är rena serpentinvägarna. Sen har vi även Skagen på agendan. Jag har planerat ett ”program” som skulle roa oss båda.
Men främst av allt önskar jag mig kraft att möta de nya utmaningarna på arbetet och energi att få tillbaka min rörlighet i benen. Även om det är skönt att få rätt diagnos hos läkare så är det i sig inte botande utan det är en seg väg tillbaka. Jag är inte van att vara så här orörlig och jag är alldeles för rastlös för att kunna stilla mig hur länge som helst.
Jag har även fått komma ut på flera cykelturer runt om på Gotland samt andra utflykter med matsäck och motorfordon. Några, för mig, vita fläckar på ön har jag besökt. Där får jag säga att turen till Bungenäs var extra kul. Ett område som varit avstängt av ”militära skäl” nu öppnats för befolkningen. Där kunde vi låna cyklar som stod olåsta vid grinden. Vi cyklade runt och hann även ta en glass vid kaféet. Så kom jag ut på Falholmen som ligger i Fleringe. Det var lågvatten så det gick att vada ut dit. Gotland kommer aldrig att sluta överraska mig.
På jobbet har mycket hänt. Nya ”brukare” och andra förändringar som påverkar arbetsuppgifterna. Som vanligt är bästa arbetsdagen på hela året den dagen då vi sticker ut ett gäng, personal och ”brukare”, på ön och cyklar en heldag. I år var det turen Hemse - Burs – Rone – Hemse. Vi hyrde cyklar på Hemse Skog & Maskin. Sämre cyklar får man leta efter! Jag skulle rekommendera de som hyr ut cyklar att de själva prövade att cykla på långtur med dem innan de erbjuder sina kunder att hyra dem. Det är inte meningen att man ska ha ont i baken efter 15 minuters cyklande. Det är bara dålig service, inget annat. Men vi lät oss inte nedslås för det utan trampade på i den värsta blåst vi haft under sommaren, styv kuling. En bra dag ändå.
Och så gjorde jag premiär som bloggare. Det började av ett misstag eftersom jag trodde att jag registrerade mig som medlem till en blogg och att det behövdes för att få access till allt material men det visade sig att jag skapade en egen blogg. Lite snopet och förvirrat och jag fick grunna ett par dagar innan jag kunde besluta mig för att prova på. Och på den vägen är det. Jag har verkligen blivit överraskad över att det finns någon/några som vill återkomma och läsa mina tankar om min vardag.
Så nu sitter jag här och ska formulera mina förhoppningar inför 2009. Jag får en bra känsla av siffrorna två noll noll nio. Jag har suttit och tittat på olika semestermål inför året. Jag har fastnat för Västergötland. Dels för att Arn inspirerar mig men också för att Sambo är född där. Dessutom vill jag så gärna prova på att cykla dressin. Men sambo har fått för sig att vi ska åka till Nordnorge och besöka vänner till honom som bor däruppe. I så fall vill jag åka till Trondheim. Nåväl, vi får se. Jag har tittat lite på kartorna och det lär ta lång tid innan vi ens kommer dit eftersom det är lång resväg och vägarna i Nordnorge är rena serpentinvägarna. Sen har vi även Skagen på agendan. Jag har planerat ett ”program” som skulle roa oss båda.
Men främst av allt önskar jag mig kraft att möta de nya utmaningarna på arbetet och energi att få tillbaka min rörlighet i benen. Även om det är skönt att få rätt diagnos hos läkare så är det i sig inte botande utan det är en seg väg tillbaka. Jag är inte van att vara så här orörlig och jag är alldeles för rastlös för att kunna stilla mig hur länge som helst.
Men nu till sist vill jag önska mina trogna besökare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar