En semester – många minnen. Dag 3

Det finns en viss känsla i att äta hotellfrukost och i Trondheim är det ingen skillnad på det. Fast jag tycker att alla hotell är ganska likriktade och ”internationella” med utbudet. De borde ha fler lokala produkter så man känner att man kommit till en ny plats. Nåväl, vi glufsade i oss så gott vi kunde. Till och med ett halvt glas sur juice fick jag i mig. Ja, vi svenskar beter oss allt underligt på våra utlandsresor. Lokalerna på hotellet var i min smak alldeles för opersonligt, både kalt och kallt. Det fanns liksom ingen atmosfär, bara en massa hip design.

Efter frukost begav vi oss ut på stan. Vi hade ju viktiga ärenden att göra den här dagen. Vi gick över en bro och hamnade i en gammal stadsdel som kallas Bakklandet, massor av träkåkar och slingrande gränder. Sen kom vi till en ny bro och gick över den. Här var det stora mängder av turister som alla, liksom vi beundrade och fotade utsikten över älven.
Trondheims centrum består av många vackra gamla hus. Längs älvenmynningen så står hus som ser ut som gamla handelshus. Det slog mig att de har samma typ av utseende som våra gotländska medeltidshus i sten. De stod ju också på rad längs gatan med ena gaveln utåt. Jag kan bara inte förstå att ett land som Norge bygger så mycket i trä. Jag tycker de verkar ha ont om växtlighet och mer av berg och sten. Något vi såg mycket av i Trondheim var El-bilar. Det verkar pågå en stor test i staden. Bilarna såg ut ungefär som våra EU-bilar och verkar hur smidiga som helst när man behöver en parkering.
Så kom vi fram till Nidarosdomen. En gigantisk byggnad och en mäktig upplevelse. Här var det stora mängder med turister och då var klockan bara lite över 9:00 på morgonen. Vi gick runt och beundrade byggnaden en stund och sen gick vi för att betala inträdet, vilket de tog för att få in pengar till renovering av kyrkan.

Så kom stunden vi kommit dit för. Vi gick fram till trappan till altaret och där satte vi oss. Vi hade lite allvarligt gullprat och sen förlovade vi oss. Runt om oss satt turister som vi får räkna som våra vittnen. Efteråt har vi hört att det verkar vanligt med förlovningar i Nidarosdomen, så "unikt" var det tilltaget alltså. Nåja, jag känner då ingen personligen som gjort det. Urban fick någon personal att fota oss så vi stod en stund vid kyrkan och tramsade lite. Okey, jag är inte den romantiska sorten men jag får medge att det hade en mycket speciell feeling att skapa så mycket symbolik kring cermonin. Efter förlovningen så gick jag upp i kyrktornet. Urban fick svindel bara av att tänka på det så han stannade på landbacken.

Efter det gick vi på museet och tittade även på kronjuvelerna. Enligt en medeltida regel så ska alltid kronjuvelerna förvaras vid Nidarosdomen och alla regenter ska hålla sin kröningscermoni i just Nidarosdomen. När man tittar på dessa kungliga saker, kronor och kröningsstolar och någon mantel så förstår man att dessa egentligen inte är så svåra att tillverka idag. Tack vara sin ålder och alla historiska ögonblick som de är förknippade med så får de ett enorm värde. Och då pratar jag inte bara kungarnas historia utan också hur det för mig går igång, ”ja just ja då hörde Norge till Danmark” och ”då hörde Norge till Sverige”, ”det var då unionskriget bröt ut” osv. Norge har upplevt många slitningar mellan makthungriga kungar.

Sen vandrade vi ut på stan. Vi vandrade mot hamnen där vi fikade på ett gammalt anrikt kafé. Efter fikat begav vi oss till gågatorna och folksamlingarna. Jag gick in på ett köpcentrum mitt i stan men det liknade alla andra köpcentra man besökt i sina dagar så det var inget kul. Varken Urban eller jag drabbades av någon shop-iver. Det är kul att titta på folk och tjyvlyssna på folk som pratar. Man försöker fånga upp någon slags atmosfär helt enkelt.

Efter stadens shoppingkvarter begav vi oss till hotellet och vilade en stund. Sen gick vi till ett fik i Bakklandet som heter Kaktus. Där åt vi en god pastarätt. Vi noterade att det inte verkade vara någon fylla på stan trots att det var en hel del människor som satt på uteserveringarna.
Eftersom jag hade ganska ont i fötterna, det såg ut som början till blåsor, av allt vandrande så begav vi oss sen till hotellet. Jag la mig på sängen och glodde på norsk TV och Urban gick ut på stan själv. Han berättade sen att han hamnat mitt i en folkfest på ett torg. Det var chilensk musik och ett coverband som han tyckte spelade fantastiskt bra. Så var denna norska dag slut och vi snarkade oss fridfullt till nästa morgon.