En böljande resa i Skåneland 4

Så var det dags för den en av de stora resmålen: HELSINGØR. Jag hade bokat in ett besök på Kronborg slot.

Efter de sedvanliga morgonbestyren så var det avfärd mot Helsingborg. Vädrets makter var inte på vår sida men det är bara att gilla läget och ladda med paraplyer.

I Helsingborg hade de en smart anordning för parkeringsplatser som man ska betala för. Man drar sitt kontokort när man kommer och får en biljett. Sen drar man en gång till när man ska åka igen och då dras kostnaden från kontot. På så vis betalar man den exakta summan för parkeringen i stället för att behöva gissa och skarva. Man slipper då betala för extratid som man inte utnyttjar. Något för Gotland att ta efter!

Nackdelen är om man glömmer att avregistrera parkeringen och den har obegränsat med tid. Då tickar kostnaden på innan det blir registrerat någonstans och “avskrivet”. Vi glömde att avregistrera men där var det betalparkering fram till en viss tid och vi hade möjlighet att åka tillbaka några timmar senare och dra kortet igen.

Sambo och hans kusiner skulle samlas för att ha en heldag i den danska grannstaden. Samling vid Färjeterminalen i Helsingborg där jag också växlade in till danska kronor på Førtex.

När vi träffades verkade alla lika upprymda och förväntansfulla inför dagen. För Kusiner som Sambo inte sett på flera år blev det ett kärt återseende. Det regnade och alla var beväpnade med paraplyer. Kusinerna drog genast igång med gamla synder som tydligen aldrig glöms. Mycket skratt och igenkännande berättelser. Vi andra gled med som ett slags inramande statistutförande.

  Färjan, som jag inte åkt med på över 20 år, var en modern snabbfärja. Utformningen gav en slags tågkänsla. Dock med skillnaden att på färjan serverades obegränsat med drycker. Fast överfarten tar ca 20 minuter så vad hinner man få i sig?

Väl i Helsingør blev det vätskekontroll vid en pub. Vi satt ute så det var tur att vi hade paraplyer som kunde komplettera parasollet när vätska rann även ovan i från. Jag tog en fika och ett allt för slibbrigt wienerbröd.

Så var det dags för Kronborg slot som stod vid sin post, som hon gjort i sekler. Hur nytt och hipt man än bygger så kan jag inte låta bli att fascineras av dessa gamla stolta byggnader som liksom är marinerade av historiska händelser. Det är som att det utandas dunster av krig, kärlek, intriger, glädje, sorg och annat som vi kan läsa om i våra historieböcker.

Jag köpte biljett till alla de lokaler som hade öppet för visning. Att gå runt på samma träplankor som kungar, militärer, pigor, älskare och älskarinnor gått i historisk tid, och i nutid förstås, är en mäktig känsla. Det är nog svårt att verkligen sätta sig in i hur ovanligt det en gång var för en “vanlig” människa att få komma in i kungliga salar då det var verksamt som bostad och arbetslokal för rikets monark.

Nu lufsar man runt med sin kamera och andra turistattribut och utropar ååå och nämeeen emellanåt.

Efter denna historiska vandring så samlades vi alla och gick till Café Kronen precis vid slottet och åt lunch. Jag prövade dansk hakkebøf, och DET var läääänge sen sist! Mätta och belåtna begav vi oss ut mot Helsingørs gågator. Snabbt blev det uppdelning. Männen ville stanna vid “vattenhålet” och kvinnorna ville shoppa, antingen med ögon eller pengar.

Jag visste inte vad jag eventuellt skulle köpa och gågatan var ganska öde eftersom affärerna stängt. Svenska kronans värde gjorde sig påmint här också, det fanns nästan inga skrålande svenskar någonstans att se eller höra. Efter lite vilset vandrande så slutade det med att jag köpte en Cinzano med tanke på en god kamrat som brukar uppskatta slika drycker.

En Cappuchino fick jag i mig vid baren där männen satt och babblade gott. Efter en god stund så var det dags att påbörja återresan till Svea rike. Ombord på färjan köpte jag en Danmarkskarta eftersom dem jag har är för gamla och odetaljerade. En kusin överraskade med en ytters gentil handling. När vi skulle göra upp om “affärerna” på restaurangen så bjöd han oss på hela kostnaden.

En annan kusin bjöd hem oss på middag. Så när vi ankom Helsingborg blev det lite ordnande med transport osv men sen var vi samlade i radhuset och kunde snart äta en mycket god middag tillsammans. Jag fick tillfälle att introducera några teorier om släktens historia som strax kryddades av släktingarna själva som hade betydligt mer drastiska alternativa teorier att bidra med. Ja, jösses vad livlig fantasi kan få folk att gå igång. Kul var det  och smått hysteriskt.

Efter en ansenlig stund kom vi åter till Klippan där en säng stod och väntade. Jag var helt mossig i skallen av upplevelser och efter lite “eftersnack” så stupade jag i bingen. Ja jösses som man kan gäspa och hur gott är det inte att somna in med huvudet full av upplevelser.