Jag är inte någon torsk med intresse för mediahoror

Jag har en tid funderat på vad som hänt med våra informationskällor. Varför har kvällstidningarna mer och mer övergått till att fungera som skvallerstation och syretank för självdöende kändis-wannabees. Jag är uppvuxen med en förälder som var heltorsk på båda kvällstidningarna. Han gjorde inget val, Aftonbladet eller Expressen, han skulle ha allt. Själv valde jag oftast Aftonbladet även om jag inte var någon notorisk kvällstidningsläsare. För mig var det de lokala morgontidningarna som gällde. När jag var ung så var en kvällstidning antingen ”vänster” eller ”höger” på något vis och man visste hur tidningen var vinklad och man gjorde sitt val efter det. Ja, politiskt vinklad alltså.

Idag finns nog inte mycket politik i kvällstidningarna utan idag är det skvaller och pengar som är vinklingen. Det är som en kvällsvariant av ”Hänt i veckan”. Även min lokala morgon-blaska har en ”mingel”-inlaga. Speciellt på sommaren. Och vilken miljö besöker de då för att få bilder tror ni?

Aftonbladet och Expressen verkar idag ha sitt utgångsläge från Stureplan. Är man en person som frekvent besöker de eftertraktade innneställena då har man chans att hamna i riskpressen. Jag skriver chans för det är inte fråga om risk. Jag tror att det är en av anledningarna till att man samlas där är just chansen som störst att bli sedd. Blir man sedd tillräckligt ofta så är man en "kändis", Voilá! Kan man skapa en liten skandal, sann eller inte, så blir det en toppenartikel. Om det inte sker någon skandal så får man väl skapa en. ”läsarna förväntar sig….”. Så då får vi läsa om kändisars fyllesväng… å förlåt vimlande och minglande… på krogen och helst också om de råkade stå någon annan kändis bredvid så tidningen kan göra en chock-skandalkoppling mellan två personer. Det är drama det! Och vem får betala för kalaset, d.v.s. artikeln som reportern skrev? Det är nog inte bara kändis-wannabees som vill bli synliga utan också journalist-wannabees som vill bli uppmärksammade.

Jag undrade vem som tagit över där kvällspressen föll. Och det slog mig här om dagen att det är morgon-TV. Först skrattade jag åt tanken men sen kom jag på hur det började. Jag fnös åt TV-nyheter på morgonen först. ”Vem i hela friden skulle sitta och glo på TV på morgonen?” och det får jag så här ex antal år efteråt medge att det är jag. Jag tycker om att börja dagen med att få lite ”koll på läget”. De mixar världsnyheter med diskussioner med aktuella personer av intresse för hela svenska folket. Och jag gillar att det är så. Jag vill ha koll på sådant som händer ute i världen, hemma i Sverige och i min närmiljö och jag vill läsa och höra om verkliga människor i verkliga miljöer.

Jag skiter i om någon kändis plastikopererat sig, är gravid, har vänsterprasslat, bor på Lidingö, om de just nu har ”kris”, behöver ”prata ut” eller om de är på gratisbjudning/party. Jag vill läsa om kända personer som har åstadkommit något inom sitt område och då blir det en naturlig utrensning av vilka man kan skriva om