På färjan var det fullt med folk och förmodligen var det flera som skulle göra en heldag i 08-området. Bland annat var det flera idrottsföreningar som var på väg mot något spel på fastlandet. Vi fick även se det senaste ”tillskottet” i släkten, en systersons flickvän som vi inte träffat tidigare. Jag gick fram och hälsade, som en präktig moster väl ska göra?
Jag är en duktig människa och en sådan har alltid med sig egen frukost på båten. Jag kokade kaffe och ägg samt smorde smörgåsar, både till mig och till sambo. Vi brukar göra så, han och jag, att vi smörjer åt varandra. Det är alltid lika gott med egen frukost med bröd man valt själv och gott kaffe. För jag klarar helt enkelt inte det avloppsvatten de serverar på färjan!
Nåväl vi kom snart av färjan, jag skriver snart för, jämfört med ”den gamla goda tiden” så går det hyfsat snabbt att ta sig över sjön. Syster hade sin nya bil och en helt ny GPS som vi skulle testa. Jösses ändå så beroende man blev av att sitta och lyssna på rösten som talade om hur vi skulle köra. Man fick vara tyst för att inte missa att röstens kulle säga något viktigt som vi i och för sig snart skulle se på en vägskylt samt att vi ju åkt samma väg en antal gånger redan. Man glömde nästan bort att titta ut och se sig omkring. Har vägskyltarna slutat ha en funktion. Lite kul var det. Syster missade flera avfarter och vi fick snurra runt för att komma tillbaka till rätt utgångsläge. En sak får man dok säga om GPS man får aldrig någon negativ kritik på hur man kör! Bara ett tips om att man kan vända om. Valet är fortfarande ditt eget, vill du köra enligt GPS-anvisningar eller leta och köra fel på eget bevåg?
Så kom vi till vårt resmål, Kaknästornet. Jag var där 1967, samma år de öppnade, och nu skulle jag besöka det igen. Det var klart mer trevligt än jag trott. Jag tänkte att det skulle vara lite slitet och trångt eller aningen gammalmodigt. Men jag blev glatt överraskad. Vi åt i restaurangen, på 28:e våningen, som hade en aning saftiga priser, men vi fick fönsterbord och med vad jag förmodar Stockholms bästa utsiktsläge! Sen gick vi upp och såg kaféet som såg ut att vara ett bra ställe att fika en ledig dag. Efter det gick vi upp till utsikten högst upp på 30 våningen. Av förståliga skäl har de galler för men med så små rutor i gallret att objektivet knappt kom emellan. Det var lite skit eftersom man nu betalat för att åka upp och då vill man ju kunna ta bilder!
Nåväl vi var ändå nöjda med besöket och sen åkte vi vidare. Eftersom det var lördag och alla affärer var öppna så var det mycket folk inne i city. Det blev ganska mycket bilköer. Sen kom vi ut ur stan och körde söderut. Efter en tid vek vi av från motorvägen. Vi hittade ett fint slott, Sturehof slott. Där fanns ett kafé öppet som vi genast beslöt att undersöka. Det var ett ställe jag verkligen kan rekommendera alla 08:or att besöka. Där fanns en keramikverkstad och kanske de har visningar också sommartid. Man kan gå i den gamla trötta parken ner mot Mälaren om man vill. Ett mysigt lantligt ställe nära storstan.
Efter det var det i stort sett bara att sikta in sig på Nynäshamn igen. Hur man än gör så är det en bit att åka när man ska ta sig där uppe på fastlandet. Vi fikade på ett kafé i Nynäshamn som hade riktigt goda mackor!
När vi väl kom på färjan igen var det bara att konstatera att det var full rusch. Många var på hemresa efter dagstrippen. Där ibland ett gäng från ViF Gute som allt efter som kvällen gick började springa på en våning ovanpå kaféet. Så då kunde jag ägna min överresa till två saker. Reta mig på att de ledare som hela tiden satt vid sitt bord och inte ”höll efter” grabbarna. Där var förmodligen några som hyrt hytt och låg och sov/vilade. De kan knappast ha uppskattat ungarnas spring utanför hyttdörren. Därtill funderade jag också på om nu ungarnas dunsar hördes i hela taket som skramlade när de sprang ovanpå hur är detta tak/golv uppbyggt? Det kändes en aning som ”byggfusk”. Om något, HEMSKA TANKE, skulle hända med båten. Hur klarar detta golv/tak belastningar? Kommer detta att rasa ner och krossa folk som sitter under? Nåja, efter de tankarna så höll jag mig vaken i alla fall!
Sen kom jag hem och det finns ett talesätt som stämmer för det ögonblicket. Borta bra men hemma BÄST!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar