fredag 3 april 2009

Jag zappar, gäspar och funderar

Har sett på TV-programmet ”Grillad” och förundras över programmets upplägg. Varför ska det anses som underhållning att man använder komiker för att legalt slå ner på andra människor. Man hittar huvudpersonens eventuella svaga punkt och så slår man till där. Speciellt mycket energi lägger man på om personen har eller har haft drogproblem. När började det bli underhållning? Att man väljer personer som allmänt kallas för B-kändisar eller C-kändisar verkar liksom göra det hela tillåtet. ”ja, ska du säga som inte varit känd sedan 1984”, ”Du har inte varit inne sedan….” osv.

Så står de där och hackar på varandra och lindar in allt med ett leende och ”puss på kind”. Det finns ingen finess, värme eller empati eller ens något som är roligt. Bara en sjaskig pajkastning. Bort med skitsnacket ur TV och inför kvalitet istället. Jag vill gärna höra stand up eller pratprogram med kändisar. Men kräv av dem att de ska ha något att berätta då!

Jag har läst att Svenska hus köps upp av tyskar, danskar och holländare. Är det ett problem att de gör det? För visst är det så att de kommer att bo där endast vissa tider på året. En invandrad person från t.ex Afrika, Mellanöstern etc planerar att stanna hela året. Vilket gynnar landet mest? Här på Gotland pratas det ofta med irritation om alla de fastlänningar som köper upp gotländska hus på landsbygden. Det bidrar till att höja huspriserna samt att det blir färre åretrunt-boende som bidrar till den gotländska skattepengen.
Tänk om vi slutade fundera på alla hinder och i stället fokuserade på alla möjligheter. Kan man samsas trots olika ursprung och utseende? Kan man ha något med sig av erfarenhet som gynnar nya bostadsorten? Ta tex alla de valloner som invandrade under 1600-talet. De pratade konstigt och hade säkerligen helmärkliga sedvanor. Men de bidrog med något väsentligt till nya landet i norr, sin kunskap som i sin tur fick Sverige att bli enormt framgångsrikt med järnindustrin.

Jag var på utflykt igår och såg några fåglar som satt på en sten ute vid havet. Det var fyra fåglar av tre arter. De såg inte direkt ut som att de var kompisar men de visade varandra respekt. Kanske kan vi lära oss något av naturen?

Inga kommentarer: