Gnällkärringen som kom av sig

Här går jag och betalar dyra pengar för att få gå till läkaren och förväntar mig att få samma service som alltid, en axelryckning till svar på mina frågor och blir grymt ”besviken”… det började bra... läkaren var helt ny för mig... toppen tänkte jag… en inhyrd läkare som stannar högst 14 dagar… En sån som redan åkt härifrån rent mentalt… jag satt i korridoren utanför hans rum och laddade och laddade… hur inleder man ett bra samtal med en läkare som sen inte ska bry sig?...

Han ropade upp mitt namn och vi gick direkt till undersökningsrummet… pang på bara… av med brallorna sa han… nåja ungefär… och så kände han och klämde och… till min fasa…

Han fann ett problem.. en krämpa.. en diagnos… jag blev helt stum... och då hade han inte undersökt det jag gick dit för!!!... Utan mina knän som knakar och knastrar... Jag visste nästan inte vad jag skulle säga… ända sen jag var i 20-årsåldern har jag sökt och frågat om detta och ingen… INGEN … läkare har sett något fel!?!...

Jag fann mig och frågade om svullnaden på baksidan av knäna... Eh… det hade han ingen information att jag hade problem med… ja men, sa jag, det var det jag sökte för… oj då svarade han och kollade… jodå… det är en tydlig ”Bakerscysta” du har, ingen tvekan om den saken…

Sen gick vi in på hans ”kontors”rum och han visade med bilder hur knäet ser ut när man har Bakerscysta. Han föreslog bland annat kräm och tabletter mot muskelinflammation OCH han sa att jag skulle skickas till röntgen för att undersöka om jag har artros i knäna!!!!... dessutom toppade han allt med att säga att det var fyra år sen jag tog sänkan och det kunde vara bra att se hur det var ställt med inflammationen

Jag gick som i rus därifrån. Hur i hela friden har han ramlat ner här i Visby? En läkare som lyssnar och kan ställa diagnos i samma person.

Att det sen strulade med överföringen av e-receptet till apoteket det kan jag överse med. Men jag är helt förundrad över att jag efter 30 år blivit lyssnad till i denna fråga.

Jag förstår att detta äventyrar min position som aspirant på ordförandeposten i hypokondrikerföreningen men fan i mig… det är det värt!...