Gott kaffe

Jag är beroende av kaffe. Inte bara för att det finns koffein i produkten utan för dess smak och den sinnliga upplevelsens skull. Men man upplever också kaffe med ögonen. Det är en viss känsla när man öppnar en ny förpackning och ser den luftiga och väldoftande kaffemassan i kaffeburken. Det är en viss känsla när man ser kaffet hällas upp i en vacker kopp. En vacker duk på bordet och så svart kaffe som hälls upp. Man lägger till socker och mjölk eller grädde efter behag. Men redan där har förväntan stegrats. Man SER att det kommer att smaka gott. Likaså är det just därför man börjat dekorera kaffe med alla slags detaljer. Dels för att tillsätta smaker men också för att det ska se tilltalande ut när man serverar det, som tex cappuccino.

Ett trevligt kafé med bra atmosfär ökar känslan för kaffet och stunden. Jag gillar de mer ”gammeldags” kaféställena som får en att koppla av och samtidigt ha vackra blickfång medan man sakteligen sippar i sig det svarta goda.

Jag har lite svårt för de nya moderna smaktillsatserna som numera serveras här och där. Då menar jag inte cappuccino och liknande utan de där påsarna med smaktillsatser som man ska brygga kaffe av. Jag litar inte på ”tillsatser” och för mig ska kaffe smaka KAFFE och inget annat.

Som barn fick jag något som kallades för ”kaffi-mat”. Det var kaffe, mjölk och en bulle, oftast en gotlandsbulle, som blev ”hopjockad” till en sörja som man åt med sked. Som barn var det gudagott. Idag skulle jag nog tycka att det var en aning för geggigt och okonstruerat i min smak.

I början hade jag massor av socker i men på 1980-talet bestämde jag mig för att minska på det. Jag hade då tre bitar. Så lyckades jag gå ner till en bit. Den hängde kvar länge innan jag en dag bara tänkte att, STOPP nu räcker det. Sen dess har jag endast mjölk i och det är super. Jag har av misstag druckit kaffe med socker i en gång, isch jag säger ISCH så vidrigt!

En gång fick jag en hemsk upplevelse ihop med kaffe. Jag var barn och var på besök hos några bekanta till familjen. Jag ombads att hälla i strösocker i sockerskålen och det var lätt fixat. Så kom kaffet fram och den äldre kvinnan, som var med, tog socker, hällde i koppen med kaffe, rörde om och drack… Fotsalt! Hon hade haft med sig fotsalt i en strösockerpåse och jag tog fel när jag skulle hälla upp. Tvi vilken smak det måste ha varit. Jag hade mardrömmar efter det.

Jag kokade kaffe en lång period. Det eftersom jag tycker, fortfarande, att det ger det absolut godaste kaffet alla kategorier. Men jag slutade när jag läste om de höga kolesterolvärden man kunde drabbas av. Så då skaffade jag en perkulator i stället. Det är en hyfsat god ersättning. Idag går perkulatorn på högvarv eftersom sambon är mer kaffe-freak än jag, och det kan vara lite knepigt eftersom det förtar känslan för kaffe att ha kaffedoft så ofta omkring sig.
Kaffe är som godast naturell med naturliga ingredienser. Om det serveras med en god kaka/bulle/bakverk till så inte mig emot. Den sortens kalorier är till för att njutas. Och att njuta är en av de bästa ”synder” vi har att få gratis…