med mig sedan barndomen. Sport är ett otyg. Hade man, som jag, en förälder som var en fullblodssportfåne… framför TV:n och inte vill att man ska vara med, så grundlägger det en antikänsla som sitter djupt. Tänk på det ni småbarnsföräldrar. Nåväl, jag gillar inte det som kallas för motion men jag går och cyklar mycket gärna. När jag går längre och regelbundet så ”går jag min runda”… men motion? Icke! När jag var yngre hade jag ”gå-noja” kunde gå onödigt långt för att köpa en liter mjölk. Det var nog kroppens egna endorfiner som aktiverades. Det gav mig ett kroniskt problem med hålfoten. Jag gick helt enkelt sönder mina fötter. Numera är det mer cykling som gäller och Gotland är perfekt för det.
Jag har såna där gåstavar. De är hur käcka som helst. Jag köpte dem för att använda när jag går min vanliga ”runda” för att utöka effekten lite. Jag fick sluta med dem för jag störde mig på det ljud som uppstod då de slog mot asfalten. De störde mig i mina tankar och ett geni ska man inte störa när hon arbetar som bäst...Jag såg ett TV-program om USA. Program om USA har så lätt för att bli extrema på det ena eller andra sättet. Så även den gången. Det handlade om amerikanska folkets förhållande till hälsa och friskvård, s.a.s. En man bodde i ett typiskt amerikanskt radhus. Han gick ut och satte sig i sin bil. Så körde han ca 3 meter ut till postlådan och hämtade sin post. Sen backade han tillbaka bilen. Så gick han in och satte sig för att läsa sin post. Han såg det som en mänsklig rättighet att få göra just så. Javisst, men hur mår han sen då med alla överskottskilon?
Hela vårt samhälle försöker underlätta för oss. Första gången jag tänkte på det var när detta med servostyrning på bilar började installeras på privata bilar. Tidigare var det endast yrkesförare som hade såna. Sen när det blev mer vanligt i personbilar. Kanon. Men sen har det som gått troll i bekvämligheten. Allt ska ”underlättas”. Men hallå!!! Vi behöver alla rörelser vi kan få varje dag. Det är så kroppen håller sig i trim.
Okey om man har ett funktionshinder som gör att man har svårt att vara rörlig men är det inte så att vi skapar ”funktionshinder” genom att röra på oss för lite??!!! Jag tror att många använder nån krämpa som ursäkt för att inte gå och sen, lovar jag, kommer de att få en förstärkt krämpa.
Swivel sweeper har nu kommit med en ny … ännu fiffigare… modell. Den är ledad så man inte behöver böja sig när man ska ”dammmsuga” under bord, säng osv. MEN… hallå!... är vi inte allt för orörliga redan? Behöver vi inte de små rörelserna varje dag för att hålla oss lite lagom sunda och viga? Den fjärrstyrda dammsugaren då. Ska jag ligga i soffan och äta praliner under tiden och bli ännu mer fet och osmidig? Den fjärrstyrda gräsklipparen. Herregud. Är inte gräsklippning, med vanlig ”handjagare”, just vad de flesta behöver till sina täppor för att få lite vardagsmotion? Det bästa är nog att ta till vara varje tillfälle att få röra sig utan att man ”känner” det. T.ex. gå och handla kvällstidningen, Cykla till och från arbetet, osv. I Visby speciellt är det ju så smidigt att ta sig till fots eller med biken. För att inte tala om hur bra man tänker när man går. Man kan rensa ut gamla ”slaggprodukter” från gräl och annan irritation. Man kan få nya smarta idéer. Egentligen finns det väl inget som hindrar mig eller dig... väl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar