Jag tillhör de priviligerade som fått möjlighet att besöka det vackra grannlandet Norge under några dagar på min semester. När vi kom hem från den mastodonttrippen hade vi lite av ”jetlag” och det tog mig tre dagar att få kroppen i balans igen. Den var inställd på ”förflyttning och förändring” och behövde verkligen hamna på läge noll. Jag sov den mesta av tiden efter hemkomsten och bara liksom lät dagarna passera. Det hjälpte mig att komma i semester-läge på riktigt. Det läget då man liksom har noll koll på tid och rum.
Att ”sova länge” tycker jag är ett överskattat begrepp. Jag föredrar att ”sova så länge som kroppen önskar” är bättre. För somnar man med den inställningen så är chansen större att kroppen har vilat ut ordentligt oavsett hur dags man vaknar. Att kliva upp klockan åtta verkar ha passat min femtioåriga kropp utmärkt. Att lufsa upp och fixa frukost och kolla av det som rör sig på internet och så ställa frågan ”vad ska vi hitta på idag?”.
Att hälla upp kaffet i de gamla kopparna och sedan höra hur det skramlar så där ”det gjorde förr” är en alldeles särskild känsla. Personligen tycker jag att man borde K-märka kaffekpppsskramel. Det ljudet hör du fasen i mig inte på någon coffee-bar eller med en Latte-mugg. Dessa koppar och fat signalerar med hela sitt väsen att ”nu vankas det en välförtjänt paus” och ”nu ska vi hålla lite fest i vardagen”. Att sedan få sippa i sig kaffet och smaka de goda kakorna och bara känna hur ledig och tillfreds man kan vara är en lyx.
Man måste inte kosta på sig en resa till ”Långt bort” eller köpa någon jättepool för att semestern ska bli lyckad. Man ska bara helt enkelt ”hålla semester” och låta tid och rum flyta fram och låta kropp och själ får vila och påfyllnad. Det är i alla fall semester enligt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar